Kerstin Ekman

Varje gång jag tar en skogspromenad tänker jag att jag vill läsa hennes nya bok om skogen. Är verkligen nyfiken på den.
Hennes författarskap har jag annars mest närmat mig genom att läsa de till omfånget smala böckerna; Knivkastarens kvinna. Hunden. Och så en roman om Joe Hill som heter Menedarna.

Det är tre särlingar till böcker som jag gillar rejält. Knivkastarens kvinna för att språket är så vackert och för att berättelsen griper tag. Hunden för att jag verkligen tror att en hund skulle kunna uppleva tillvaron så och för att det är ett berättarperspektiv som engagerar. Menedarna för att ja, jag erkänner, för att jag blev tacksam för att hon hade uppmärksammat Joe Hill. Men också för att jag gillar hennes sätt att välja hur hon ska berätta historien; det är lite avigt och inte tillrättalagt och man närmar sig Joe Hill bit för bit.