vid spisen

I en av mina favoritböcker om medveten närvaro, Vart du än går är du där, finns det ett kapitel som heter "Att skura spisen med Bobby Mc Ferry". Jag kom att tänka på det imorse när jag ägnade vår Husqvarna den uppmärksamhet den förtjänar.

Städning ligger egentligen inte på min topp-tio- lista över sysselsättningar jag gärna ägnar mig åt, men när jag stod där vid spisen och gnuggade och gnodde blev jag påmind om hur mycket den mentala närvaron betyder för trivseln och hur det i sin tur kan få vilken prosaisk syssla som helst att bli ett trivsamt sätt att låta tiden gå på.

Jag kan inte påstå att jag satte igång med någon särskild entusiasm, men när jag väl var igång blev det hur förnöjsamt som helst att se hur fläck efter fläck försvann. Jag, som varit rätt så splittrad i tankarna några dagar, ägnade mig just där och då bara åt en enda sak; både i handling och i tanke; och det var att rengöra spisen. Och efteråt var jag nöjd, sådär gnolgladnöjd.

Tricket för min del, som jag måste påminna mig om ibland, är att bryta ner hushållsarbetet till separata vardagssysslor och utföra dem en i taget. Det är ett snällt sätt att göra det på tycker jag, för man sammanfattar för varje syssla vad man har åstadkommit istället för att se allt som ännu inte blivit gjort. Och man märker att man kommer någonstans.