Okej hösten, jag är beredd!

Den stora augustistressen har drabbat mig med full kraft. Dags att göra allt som inte blivit gjort innan i sommar. Dags att förbereda sig för allt som startar upp, dags att förbereda sig för det som avslutas.

Jag är sympatiinställd på andras uppstarter också, vilket gör att jag smittas av de som börjat på sina jobb, de som förbereder sig inför sina jobbstarter och studiestarter och andra slags nyheter i livet, och det ger mig sammantaget en känsla av att väldigt väldigt mycket är på gång just nu och att det är sista chansen med allt.

Mina egna förberedelser har hitintills bestått i att frosta av frysen, städa kylen, putsa fönster och sortera ur i bokhyllor och garderober. Konkreta handfasta åtgärder som ger en viss känsla av kontroll över tillvaron när man ska dra igång med nya saker som man inte vet så mycket om.

Och inom mig en spirande, pigg, positiv nyfikenhet inför nya jobbutmaningar (Yes! jag är taggad!!!; den känslan), men en längtan efter att kavla upp skjortärmarna och sätta igång som trängs med trivseln med den lathet som jag lyckats lägga mig till med till slut; en lathet som jag ihop med kloka vänner försöker förstå mig på som ännu ett sätt att faktiskt förbereda sig inför en intensiv höst.