shake it baby

När jag börjar dansa runt spontant i lägenheten, när jag grips av obetvinglig lust att göra det för att jag blir så glad av musiken jag lyssnar på, då inser jag (varje gång det händer) att jag vill dansa oftare.

Det är som kognitiv terapi. Om man blir glad av att lyssna på musiken, förstärker man den glädjen man redan känner.

Det är som medveten närvaro. Ännu ett fantastiskt sätt att stanna upp och glädjas och vara här och nu.

Det är som att stanna till inför en rosenbuske och sniffa in doften från blomsterbladen, eller en lavendel och klappa plantan, eller en katt och stryka pälsen. Följa med i sinnet.

Så enkelt.