militanta suffragetter

Det finns all anledning i världen att fortsätta uppmärksamma kvinnors rättigheter även om det råkar vara den 9 mars idag. Jag gör det med ett par lästips. Det första kommer här.

På sjuttiotalet gav PAN/Norstedts ut pocketen De militanta suffragetterna av Antonia Raeburn. Boken är en lysande skildring av den långa kampen för kvinnlig rösträtt i England, en kamp som startade i organiserad form 1865 och gav resultat 1918.

Om man bara står ut med det bitvis fjompiga förordet ( där en J.B. Priestly retoriskt undrar om suffragetterna var manhatande argbiggor eller tilldragande, intelligenta varmhjärtade representanter för sitt kön, och därmed blottar sin egen mossighet) och har tålamod med att de första sidorna i boken kan kännas lite stela - Antonia Raeburn är inte den stora stilisten - så öppnar sig en engagerande berättelse om demokratiska rättigheter, förtryck och motstånd. Och när väl berättelsen är igång bryr man sig inte längre om att språket inte befinner sig på den mest litterära catwalken. Antonia Raeburn återger det historiska förloppet så att jag sitter med hamrande hjärta när jag läser den, så involverad i suffragetternas kamp blir jag, och det även när jag läser om boken några år senare.

Innan jag läste boken första gången hade jag en ganska dimmig uppfattning om de militanta suffragetterna. Jag tror inte att jag är ensam om det. Alla som är det minsta intresserade av feminismen och mänskliga rättigheter rekommenderas att läsa denna bok. SVT rekommenderas att sända om tv-serien, som hette "Sida vid sida".

Ska vi snacka allmänbildning är det kunskap om skeenden som dessa som jag anser att alla borde ha. Jag vill gärna tro att det skulle hjälpa oss på traven att tillsammans skapa ett bättre samhälle.